Det var på tiden

Sådärja! Tro de eller ej, hör och häpna! Vet vi vad som sitter på väggen i köket? Jo tavlorna! De ni! De tog ju bara en startsträcka på sådär ett halvår... Och så är dom uppe på 30 min. Lite av min charm.

Men innan dom satt på väggen ville jag ha ett vattenpass. Ska de äntligen få komma upp kan de väl vara rakt kan man tycka. Gick till Entré, gallerian runt hörnet, inte ett enda vattenpass så långt ögat kan se och mitt som jag har någonstans (lånarna förföljer mig..) verkar helt bortblåst. Skulle precis ge mig in i grannyran så stötte jag på en trevlig själ på utegården som hade ett vattenpass att låna ut. JA TACK. Smidigt. Så nu sitter dom uppe iallafall.

Och för att snacka om att stöta på folk på innergården. Skulle ut och slänga soporna, för jag har inte bara satt upp tavlorna, jag har städat också, dammat och dammsugit och plockat och fixat, så står de iallafall nån och röker i ett hörn. Hon vrider lite på sig när jag kommer och jag skymptar en mage. En blivande bebis. Och där står hon och smygröker. Hon försöker gömma magen så gått de går genom att stå vänd mot ett hörn också. Jag dömmer. Och det rejält. Tänkte för mig själv - döm inte, säg inget. Men jag dömmer. Sjukt hårt. Usch. Why?

Åh vad jag älskar nystädat hem. Känner mig sjukt inspirerad att göra något vettigt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0